Komvux jämfört med gymnasiet

Gymnasiet hade lektioner varje dag

Jag klarade inte att gå ut gymnasiet. Jag hade endast diagnosen depression på den tiden. Det enda som kom av det var att jag fick möjlighet att läsa i 50 % takt, och skulle alltså gå där i gymnasiet i extra många år istället. För att kunna läsa i 50 % takt fick jag välja bort ungefär hälften av ämnena, så det gjorde jag.

Men jag hade ändå lektioner i de kvarvarande ämnena måndag till fredag. Så… varje dag. En lektion på morgonen eller förmiddagen och sen en eller två på eftermiddagen. Jag skulle alltså ha flera timmar långa håltimmar som jag bara skulle vänta i skolan. I den mycket otillgängliga skolan, som hade den öppnaste planlösningen jag någonsin sett i en skola. Och glasfasader = väldigt ljust överallt. I princip varje dag. Ja, det höll ju inte. Klassen var dessutom runt 30 elever i de ämnen som var gemensamma för hela min klass.

Många ämnen samtidigt, risk för många ofullbordade kurser

När jag gick i gymnasiet läste vi över 10 ämnen på samma gång.  Den som, liksom jag och många andra med autism och/eller ADHD, är bättre på att fokusera på en sak i taget (eller betydligt färre än 10 i alla fall), missgynnas i gymnasiet där en läser så många ämnen på en gång. Dessutom kan det vara ett stort problem att ha 10+ ämnen att hålla reda på och potentiellt hamna efter i.

De kurser på gymnasiet som var 100 gymnasiepoäng lästes över 2 terminer. Detta innebär att om en i slutet på ett läsår blir utbränd och är frånvarande mycket, så riskerar en att underkännas i väldigt många kurser. Om en är sjuk en vecka när som helst på terminen kan det bli många saker att jobba ikapp.

Planera studier efter egna intressen och vanor

När jag var 20 försökte jag mig på att gå på komvux första gången. Jag har läst kurser på komvux i flera omgångar. I min erfarenhet har komvux flera fördelar jämfört med gymnasiet.

Att läsa i heltidstakt på komvux kan t.ex. innebära att läsa 350 gymnasiepoäng på höstterminen och 400 gymnasiepoäng på vårterminen. Vårterminen kan då bestå av 100p + 100p +100p +100p. Totalt 4 kurser på en termin. Det är olika beroende på var en går på komvux, men på vissa går det att läsa ett ämne i taget. På heltid skulle det kunna innebära att en läser en 100p kurs på 5 veckor, och sen börjar med nästa. Jag hade större inflytande över vilka kurser jag ville läsa på komvux, och i vilken ordning. Det möjliggör att planera för att försöka undvika att läsa flera ämnen en har svårt för eller tycker är tråkiga på samma termin, om en måste läsa de alls för den gymnasieexamen en siktar på.

Den som vill ha gymnasieexamen, men som inte vet än vilken hen siktar på kan börja med att läsa ämnen som är gemensamma för alla examina. En individuell planering görs med hjälp från studievägledaren. Personligen tycker jag det är en särskilt stor fördel att en inte behöver göra kursen ”projektarbete” om en inte vill. Jag är inte helt säker på om det ens går att läsa Idrott och hälsa på komvux, men det är inte något en behöver göra i alla fall. Det är jag glad för. En annan effekt av att vara med och planera vilka kurser en skulle läsa var att det gick att ta med vilka dagar och tider som det var lektioner på med i beräkningen. En del ämnen gick på två olika scheman så att det gick att välja mellan två alternativ för samma kurs. Kvällskurser fanns det också.

Jag visste inte att jag var autistisk, men fick anpassningar ändå

Jag läste min första termin på vuxenutbildningen i min kommun. Jag visste inte om att jag var autistisk då och förstod inte att heltid egentligen är en för hög takt för mig. Jag fick inga officiella anpassningar. Det var en hösttermin och jag läste 350 poäng. Om jag minns rätt så hade vi 7 lektioner i veckan, varav en på måndag morgon. Bara 7 lektioner att närvara på i veckan är en stor förbättring från gymnasiet. Men det var mer än jag klarade av. Jag brukade få migrän på helgen och var helt utmattad på måndagen. På måndagar hade jag bara en lektion. Då löste jag det så med läraren i Naturkunskap att jag behövde inte komma på måndagarna, utan bara på den andra lektionen som var någon annan veckodag (minns inte vilken). Jag hade alltså inte någon formell diagnos utöver migrän som jag hänvisade till, och behövde inte visa något intyg på migrän heller. Jag behövde inte nämna depression. Det var möjligt att skjuta på deadlines också, enligt överenskommelse med de olika lärarna. I teorin borde det ha varit möjligt när jag gick i gymnasiet också, men de flesta lärare ville inte gå med på sånt när jag frågade om det.

Jag upplever det som att det finns en större förståelse för att studenterna kan ha olika livssituation, förutsättningar och stödbehov än på gymnasiet där alla ska som regel ska göra likadant. Det var också skillnad i att klassen består av vuxna i blandade åldrar, vilket gör att lärarna som regel behandlar klassen bättre än barn och tonåringar behandlas. Inte läxor på samma sätt. Läxor och repetitionsövningar var inte obligatoriska. Det var prov och uppsatser, men aldrig läxförhör eller liknande.

10 till 15 studenter istället för 30

Den största klassen var ca 15 studenter totalt, och av dem brukade 10 eller färre närvara på en och samma lektion. För mig var det en fördel att det var mindre grupper, och att det inte var en och samma grupp som jag hade i alla kurserna. Det var en följd av att alla väljer i vilken ordning de vill läsa kurserna och vilka de vill läsa. Jag kände mig väldigt utanför i gymnasiet. Så blev det inte på komvux. Folk är mest där för att läsa kurserna, inte för att umgås. Mindre grupper innebar också mindre ljud och intryck i skolan och i klassrummen. Jag upplevde att lärarna hade mer tid för att hjälpa elever individuellt med frågor, och det gick att kommunicera med lärare via mail om funderingar och problem som dök upp, och deadlines som jag nämnde innan, samt frågor om vad jag hade missat om jag varit borta.

Blev ändå utbränd igen, gjorde utredning och fick Asperger diagnos

Trots att det funkade bättre för mig på komvux blev jag ändå utbränd efter att ha läst heltid i en termin. Jag klarade med nöd och näppe de 4 första kurserna jag läste. Efter det misslyckades jag flera gånger de följande terminerna och blev sjukskriven och så småningom startade jag en utredning som ledde till att jag fick en autismdiagnos. Sen dess har jag läste enstaka kurser i en mycket lägre takt. I och med att jag fick aktivitetsersättning kunde jag läsa i 25 % takt eller lägre., och det räknades som en aktivitet och inte som arbetsförmåga.

Jag provade också på att läsa på distans. Det går att läsa på distans, om vuxenutbildningen i din kommun erbjuder det i egen regi, eller godkänner att betala en tredje part för att du ska få studera på distans hos dem. Det kan även vara möjligt att läsa kurser på sommaren på distans, ja året runt om en vill. Det kan hjälpa att ha ett läkarintyg eller ett intyg från kurator eller försäkringskassan som berättar om varför en behöver läsa på distans, varför en inte klarar att läsa på vanligt sätt med lektioner och närvaro. Det intyget kan en visa för studievägledaren när det blir dags ansöka om att läsa på distans. Men det kan också vara att det inte behövs något sånt intyg, särskilt om kurserna som en vill läsa inte finns i hemkommunen ändå. Jag läste t.ex. Latin 1 och Latin 2 på distans.

Fördelar med komvux i en punktlista

  • Att läsa färre ämnen i taget
  • Större inflytande över kursval och planering
  • Färre lektioner och kortare dagar i skolan
  • Inte obligatorisk närvaro på samma sätt
  • Mer flexibelt med deadlines
  • Vuxna anses vara människor, behandlas bättre än barn/tonåringar
  • Inte stor börda med läxor och repetitionsuppgifter på samma sätt
  • Mycket mindre grupper i klassrummet
  • Inte samma klass i alla kurser, vilket för mig var en fördel. Kände mig mindre utanför
  • Mindre risk för sensorisk överbelastning
  • Mer individuellt stöd från läraren
  • Fanns möjlighet till mailkontakt
  • Inga löjligt långa håltimmar, bättre schema
  • Möjlighet till kvällskurser
  • Möjlighet att läsa på distans
  • Möjlighet att läsa på deltid med individuell planering
  • Skolbyggnaden för komvux råkade vara bättre. Varierar så klart.

Studera på komvux och försörja sig

Många som läser på komvux har inte aktivitetsersättning eller liknande, utan behöver en inkomst av något annat slag. Det går att läsa på komvux på deltid, och för en del med funktionsnedsättning kan det vara möjligt att få CSN motsvarande heltid, trots att en läser en långsammare takt, till exempel 50 %. Det kan också vara möjligt att ha aktivitetsersättning på halvtid och studera på halvtid. Här finns information på CSNs hemsida [uppdaterat länkar 2021-05-08]:

Studiemedel och studietakt

Funktionsnedsättning långsammare studietakt

Blir sjukskriven deltid – riskerar sjukperioder:
”Vad händer med mina studiemedel om jag blir sjukskriven på deltid?
Om du är sjukskriven på deltid kan du vanligtvis bara få studiemedel eller studiestartsstöd för den tid du studerar, inte för den tid du är sjukskriven.
Men det finns undantag. Om du studerar på heltid och har en sjukdom där du riskerar en eller flera längre sjukperioder under en tolvmånadersperiod kan du vara sjukskriven på halvtid och få studiemedel eller studiestartsstöd för den tiden. Det behövs ett läkarutlåtande som visar att du har en sådan sjukdom. Du gör då din sjukanmälan på Försäkringskassans blankett Nr 7444.”

[Länkar till Försäkringskassans innehåll och information lagade och uppdaterade 2021-05-08.] Det finns något som heter aktivitetsersättning vid förlängd skolgång, information om ersättningen riktad till privatpersoner finns bl.a. här i information riktad den som vill ansöka på Försäkringskassans hemsida. Det är inte samma sak som aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga (Den ersättning som jag hade). Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång kan man få från juli det år man fyller 19 år fram till och med månaden innan man fyller 30 år, om man behöver längre tid på sig med sina studier p.g.a. funktionsnedsättning. Det gäller studier på grund- och gymnasieskola, på komvux eller folkhögskola, samt på särskola, på särvux, på riksgymnasierna för döva och hörselskadade eller på en utbildning som är speciellt anpassad för svårt rörelsehindrade. Som det ofta är med Försäkringskassan finns det kompletterande och bättre information på sidor som riktar sig till myndigheter/skola och sjukvård.

informationssidan riktad till skolan där elev/student går, eller vill gå, som ansökt om aktivitetsersättning vid förlängd skolgång finns bl.a. en informationsfilm på 3 minuter om hur aktivitetsersättning vid förlängd skolgång fungerar. På sidan riktad till skolan finns också förklaringar om: Vem som gör vad när eleven söker aktivitetsersättning vid förlängd skolgång. Vad som händer om eleven byter utbildning under tiden med ersättning. Vad som händer när eleven börjar bli klar med sin utbildning.

Formuläret för läkarutlåtande aktivitetsersättning förlängd skolgång innehåller beskrivning av ersättningen:
Vad är aktivitetsersättning vid förlängd skolgång?
Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång är en ersättning för unga personer, som på grund av funktions- nedsättning måste förlänga sin skolgång för att slutföra grundskola eller gymnasium. Det är möjligt att ansöka om ersättning även om studietiden är kortare än ett år. Man kan få ersättningen från juli månad det år man fyller 19 år fram till och med månaden innan man fyller 30 år. Ersättningen betalas alltid ut som hel ersättning, även om studierna till följd av funktionsnedsättningen måste bedrivas på deltid.
Förutsättningar för att få aktivitetsersättning vid förlängd skolgång.
Försäkringskassan bedömer om det finns ett direkt samband mellan funktionsnedsättningen och behovet av förlängd skolgång.”

Försäkringskassan, samlingssida för aktivitetsersättning olika typer, samt sjukersättning och bostadstillägg. Försäkringskassans information till läkaren om att skriva läkarutlåtandet. Denna information kan vara bra för den som ansöker att veta också vilken typ av saker läkaren behöver få veta om funktionsnedsättning som orsakar behovet av förlängd skolgång.

Publicerat av

Autistiska Manifestet

Autistisk bloggare som skriver om autism, funktionsnedsättning och rättvisefrågor.

5 reaktioner till “Komvux jämfört med gymnasiet”

  1. Jag som ska börja gymnasiet efter att jag läst upp mina betyg känner att jag fick mig en tankeställare. Nu är jag ju diagnosticerad, så det kanske blir lättare med gymnasiet då. Komvux verkar ju bättre, ska nog tänka ett extra varv. Tack för att du postade detta!

    Gillad av 1 person

    1. Tack för din kommentar, och lycka till med den skolform du bestämmer dig för! Jag vill passa på att berätta att jag har uppdaterat inlägget med lite mer information, 2 stycken längst ner, som kanske kan vara relevant när det gäller studier på gymnasiet och/eller komvux för oss som har diagnosticerad funktionsnedsättning.

      Gillad av 1 person

  2. Jag hoppade också av gymnasiet för att jag mådde apa av det otillgängliga upplägget och läste också på komvux senare. Mina erfarenheter av komvux är väldigt lika dina, det var märkbart bättre på komvux för att jag kunde läsa mer hemma och inte hade lika mycket lektionstid, mer fokuserat med färre kurser i taget, lättare att styra sitt schema osv. Jag upplevde att på komvux fanns inte det uppfostrande uppdraget som fanns i gymnasiet, i stället för att kontrollera att alla hade räknat 25 uppgifter i matteboken så låg lektionsfokus på genuin förståelse.

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s