Hur skriver man kortare meningar och mer lättläst svenska?

Jag vill att min blogg ska vara lättläst. Men när jag skriver blir det ofta väldigt långa meningar. Det blir många kommatecken och bisatser. Det blir rörigt faktiskt. Jag misstänker att jag använder onödigt svåra ord också. I skolan fick jag inte lära mig eller träna på att skriva mer lättläst. Tvärt om uppmuntrade lärarna mig att skriva långa meningar och bisatser. Finns det resurser online där man kan få tips på hur man gör för att skriva lättläst? Någon som vet? (Det här stycket var svårt att skriva, tycker jag. Och vet inte om jag gjorde rätt.)

Vad gills som språkintresse? – Autisten som inte gillade att småprata

20 oktober, 2015 ~ Från Propinqua

Sen jag lärde mig läsa har jag varit intresserad av språk. Något som folk ofta vill veta när det gäller mitt språkintresse är ”Hur många språk kan du?” och/eller ”Vilka språk kan du tala flytande?” Det är tråkiga och stinkande frågor. Den som frågar vill (oftast) egentligen inte veta mer om mig och mitt intresse, utan det handlar om att bedöma värdet av mina språkkunskaper.

Det blir tydligt i såna situationer att det är en viss sorts kunskap och språklig förmåga som anses vara värdefull – att kunna ”tala flytande” på flera olika språk – och att personen vill veta hur bra jag är på det. Kanske också jämföra med sina egna kunskaper? Jag förväntas bevisa att mitt intresse är äkta och värdefullt, samtidigt som jag inte själv tillåts definiera vad jag är intresserad av. Om jag svarar ärligt på dessa frågor så blir jag ifrågasatt: ”Hur kan du vara intresserad av språk? Jag kan tala fler språk än X st, fastän jag inte tycker om språk!” Det här är en av många anledningar till att jag inte gillar att småprata.

Språk är inte lika med ‘talat språk’! Kommunicera är inte lika med ‘kommunicera muntligt’!

Mitt språkintresse består inte i att kunna en massa språk eller försöka lära mig att tala flytande.  Jag kan inte alltid tala flytande på något språk alls. Jag är autistisk och för mig innebär det att min verbala förmåga är begränsad, särskilt i vissa situationer och under vissa omständigheter. Jag förstår saker bättre i skriftlig form. Det är mindre energikrävande för mig att skriva än att prata, även när jag klarar av att prata.

Vad jag menar när jag säger att jag är intresserad av språk är bl.a. att jag blir glad av att lära mig om sånt som hör till allmän lingvistik. Det finns underavdelningar och flera av dem, som t.ex. syntax,  ingår i den större och mer kända kategorin ‘grammatik’. En annan underavdelning till den allmänna lingvistiken är betydelseläran, semantiken;  där är jag särskilt intresserad av etymologi och betydelseförändringar. Det är extra kul med etymologi eftersom det kan kombineras med mitt intresse för historia. När jag läser en bok från 1700- eller 1800-talet är jag lika intresserad av språket som av hur samhällsförhållandena beskrivs.

Slutligen kan jag formulera det såhär: De språk som jag är intresserad av just nu är svenska, engelska, tyska och latin. Japanska är jag intresserad av till och från. Lägg märke till att jag inte påstår att jag ”kan” de språken. Vad betyder det ens? Det låter suspekt.